The Woodlanders

第47章

ItwasatthebeginningofApril,afewdaysafterthemeetingbetweenGraceandMrs。Charmondinthewood,thatFitzpiers,justreturnedfromLondon,wastravellingfromSherton-AbbastoHintockinahiredcarriage。Inhiseyetherewasadoubtfullight,andthelinesofhisrefinedfaceshowedavaguedisquietude。Heappearednowlikeoneofthosewhoimpressthebeholderashavingsufferedwronginbeingborn。

Hispositionwasintruthgloomy,andtohisappreciativeminditseemedevengloomierthanitwas。Hispracticehadbeenslowlydwindlingoflate,andnowthreatenedtodieoutaltogether,theirrepressibleoldDr。JonescapturingpatientsuptoFitzpiers’sverydoor。Fitzpiersknewonlytoowellthelatestandgreatestcauseofhisunpopularity;andyet,soillogicalisman,thesecondbranchofhissadnessgrewoutofaremedialmeasureproposedforthefirst——aletterfromFeliceCharmondimploringhimnottoseeheragain。Tobringabouttheirseverancestillmoreeffectually,sheadded,shehaddecidedduringhisabsenceuponalmostimmediatedeparturefortheContinent。

Thetimewasthatdullintervalinawoodlander’slifewhichcoincideswithgreatactivityinthelifeofthewoodlanditself——

aperiodfollowingthecloseofthewintertree-cutting,andprecedingthebarkingseason,whenthesapsarejustbeginningtoheavewiththeforceofhydraulicliftsinsideallthetrunksoftheforest。

Winterborne’scontractwascompleted,andtheplantationsweredeserted。Itwasdusk;therewerenoleavesasyet;thenightingaleswouldnotbegintosingforafortnight;and“theMotheroftheMonths“wasinhermostattenuatedphase——starvedandbenttoamerebowedskeleton,whichglidedalongbehindthebaretwigsinFitzpiers’scompanyWhenhereachedhomehewentstraightuptohiswife’ssitting-

room。Hefounditdeserted,andwithoutafire。Hehadmentionednodayforhisreturn;nevertheless,hewonderedwhyshewasnottherewaitingtoreceivehim。OndescendingtotheotherwingofthehouseandinquiringofMrs。Melbury,helearnedwithmuchsurprisethatGracehadgoneonavisittoanacquaintanceatShottsford-Forumthreedaysearlier;thattidingshadonthismorningreachedherfatherofherbeingveryunwellthere,inconsequenceofwhichhehadriddenovertoseeher。

Fitzpierswentup-stairsagain,andthelittledrawing-room,nowlightedbyasolitarycandle,wasnotrenderedmorecheerfulbytheentranceofGrammerOliverwithanapronfulofwood,whichshethrewonthehearthwhilesherakedoutthegrateandrattledaboutthefire-irons,withaviewtomakingthingscomfortable。

FitzpiersconsideredthatGraceoughttohavelethimknowherplansmoreaccuratelybeforeleavinghomeinafreaklikethis。

Hewentdesultorilytothewindow,theblindofwhichhadnotbeenpulleddown,andlookedoutatthethin,fast-sinkingmoon,andatthetallstalkofsmokerisingfromthetopofSukeDamson’schimney,signifyingthattheyoungwomanhadjustlitherfiretopreparesupper。

Hebecameconsciousofadiscussioninprogressontheoppositesideofthecourt。Somebodyhadlookedoverthewalltotalktothesawyers,andwastellingtheminaloudvoicenewsinwhichthenameofMrs。Charmondsoonarrestedhisears。

“Grammer,don’tmakesomuchnoisewiththatgrate。”saidthesurgeon;atwhichGrammerrearedherselfuponherkneesandheldthefuelsuspendedinherhand,whileFitzpiershalfopenedthecasement。

“Sheisofftoforeignlandsagainatlast——hevmadeuphermindquitesudden-like——anditisthoughtedshe’llleaveinadayortwo。She’sbeenallasifhermindwerelowforsomedayspast——

withasortofsorrowinherface,asifshereproachedherownsoul。She’sthewrongsortofwomanforHintock——hardlyknowingabeechfromawoak——thatIown。ButIdon’tcarewhothemanis,she’sbeenaverykindfriendtome。

“Well,thedayafterto-morrowistheSabbathday,andwithoutcharitywearebuttinklingsimples;butthisIdosay,thathergoingwillbeablessedthingforacertainmarriedcouplewhoremain。”

Thefirewaslighted,andFitzpierssatdowninfrontofit,restlessasthelastleafuponatree。“Asortofsorrowinherface,asifshereproachedherownsoul。”PoorFelice。HowFelice’sframemustbepulsingundertheconditionsofwhichhehadjustheardthecaricature;howherfairtemplesmustache;

whatamoodofwretchednessshemustbein!Butforthemixingupofhisnamewithhers,andherdeterminationtosundertheirtoocloseacquaintanceonthataccount,shewouldprobablyhavesentforhimprofe

这是VIP章节,可购买本章或开通会员后阅读
开通会员
字体大小
背景颜色